Dag 60 - Tiden går

Varken sakta eller fort - men tiden går. Nu har jag suttit här i två månader och det känns därefter. Hade det inte varit för otroligt bra korridorsvänner så hade jag brytit ihop härinne. Pratar knappt med familjen, bråkar ständigt med, låt oss kalla hennen Hilda, och kämpar för att hålla ihop psyket.

Det går faktist bra. Vi lär känna varandra bättre här och vi har roligare ju längre tiden går. Med roligare menar vi att vi kan skratta åt att tända eld på fisar, riva sönder varandras kläder och släpa runt varandra i korridorena. Bättre blir det inte. Emellanåt går det något bra på tv men seriöst, vem vill kolla på tv när man kan dricka sig hög på kaffe, vara högljud och pissa på toalettsitsen?

Nej då, vi är inga djur härinne. Det är bara trevligt att passa på att göra sånt man aldrig kommer undan med hemma. Mestadels av tiden går faktiskt, i mitt fall, åt att läsa mycket böcker, umgås och prata med de andra intagna och planera inför en ljusare framtid. Saknar mina vänner något ofantligt men de har, som av ett under, bara dykt upp med bästa stöden när jag som mest behövde det. Nu går telefonen varm och dagarna börjar faktiskt gå fortare.