Dag 5 - Första helgen
Så var första helgen över, inte det roligaste jag upplevt. Alla har haft besök så det har kryllat av fruar, flickvänner, föräldrar, vänner, barnvagnar, barn och bebisar över hela anstalten. Kände mig i vägen vart jag än gick, men det var vid detta tillfälle jag hittade mitt favoritrum i huset, biblioteket. Ska man vara ensam ska man vara det med bravur. Alla har i alla fall varit på gott humör men helgen har gått långsamt. Och jag har runt 40-talet helger att se fram emot. Jag hoppas bara att första är värst.
Pratade med min flicka häromdagen. Det kändes skönt, men samtidigt sved det rejält. Allt är så osäkert och jag lider verkligen med henne. Det är just det som är svårast med att sitta här så långt hemifrån. Känslan av att vi glider ifrån varandra. Men jag tror på att allt händer av en anledning, jag hoppas bara att vi är starka nog att ta oss igenom det. Att vänta på någon i nästintill ett år är inte något man kan kräva av någon man älskar. Jag förbereder mig på det värsta. Men man får ta det som en man.
För övrigt funkar anstalten okej, förutom svårigheter att sova på nätterna så börjar dagarna rulla försiktigt framåt. Snart har det gått en vecka. Efter två dagar från min ankomst hade jag delgivning av mitt strafftidsbeslut. Det innebär att man får alla datum som gäller för straffet, bland annat vilket datum man tidigast kommer ut villkorligt frigiven. Samma dag skulle jag ha ankomstsamtal men missade den. Har den på måndag istället.
Tiden går otroligt sakta så här på kvällarna, men det verkar vara främst jag som har det problemet, så jag antar att det försvinner med tiden. Mestadels spenderar vi kvällarna med poker och film.
Idag lämnade en av korridorens favoriter oss. Hans strafftid var över. Jag hann inte lära känna honom ordentligt men kommer ändå att sakna honom. Han var bra för gemenskapen. Stor som en björn men hade ett hjärta av lika stora proportioner.
I morgon måndag börjar jag jobba i köket. Fick tyvärr inte välja arbetsplats då det var fullt överallt. Hade velat jobba med snickeri men deras jobb är tillfälligt stoppat då de väntar på bygglov. Ska dock sätta mig i kö där. Ska ändå bli kul att jobba i köket. Se hur det fungerar. Jag ska försöka vara på alla jobb under min tid här så jag kan skriva lite om dem alla för er som väntar på att spendera ert straff här.
Sköt om er så länge! / Alma Fría
Pratade med min flicka häromdagen. Det kändes skönt, men samtidigt sved det rejält. Allt är så osäkert och jag lider verkligen med henne. Det är just det som är svårast med att sitta här så långt hemifrån. Känslan av att vi glider ifrån varandra. Men jag tror på att allt händer av en anledning, jag hoppas bara att vi är starka nog att ta oss igenom det. Att vänta på någon i nästintill ett år är inte något man kan kräva av någon man älskar. Jag förbereder mig på det värsta. Men man får ta det som en man.
För övrigt funkar anstalten okej, förutom svårigheter att sova på nätterna så börjar dagarna rulla försiktigt framåt. Snart har det gått en vecka. Efter två dagar från min ankomst hade jag delgivning av mitt strafftidsbeslut. Det innebär att man får alla datum som gäller för straffet, bland annat vilket datum man tidigast kommer ut villkorligt frigiven. Samma dag skulle jag ha ankomstsamtal men missade den. Har den på måndag istället.
Tiden går otroligt sakta så här på kvällarna, men det verkar vara främst jag som har det problemet, så jag antar att det försvinner med tiden. Mestadels spenderar vi kvällarna med poker och film.
Idag lämnade en av korridorens favoriter oss. Hans strafftid var över. Jag hann inte lära känna honom ordentligt men kommer ändå att sakna honom. Han var bra för gemenskapen. Stor som en björn men hade ett hjärta av lika stora proportioner.
I morgon måndag börjar jag jobba i köket. Fick tyvärr inte välja arbetsplats då det var fullt överallt. Hade velat jobba med snickeri men deras jobb är tillfälligt stoppat då de väntar på bygglov. Ska dock sätta mig i kö där. Ska ändå bli kul att jobba i köket. Se hur det fungerar. Jag ska försöka vara på alla jobb under min tid här så jag kan skriva lite om dem alla för er som väntar på att spendera ert straff här.
Sköt om er så länge! / Alma Fría
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home